Säkerhet och trygghet framför allt

På MCR ska alla kunna känna sig trygga; såväl i hanteringen av hästar och ponnyer som socialt med klubbkamrater och ledare. Vi har på denna sida samlat viktig information om hur vi arbetar med säkerhet och kamratskap, hur vi förväntar oss att våra besökare ska behandla varandra och hur vi måste agera i närheten av hästar och ponnyer för att minimera risk för olyckor.


Säkerhet

MCR arbetar aktivt med säkerhet för både ryttare och häst. En säkerhetsfolder har tryckts och delas ut till alla aktiva vid terminsstarten.

Vi hoppas att detta arbete ska leda till ett ökat säkerhetsmedvetande och därigenom ett säkrare stall. Skulle olyckan vara framme finns en handlingsplan för hur vi ska agera.

Från och med 1 januari 2017 omfattas alla medlemmar i en förening ansluten till Svenska Ridsportförbundet  av en gemensamma olycksfallsförsäkringen hos försäkringsbolaget Folksam.

Olycksfallsförsäkringen gäller vid olycksfallsskada som inträffar under:

  • aktivitet anordnad av Svenska Ridsportförbundet, dess distriktsförbund, medlemsförening eller i samverkan med medlemsförening.
  • under enskild ridning och träning.
  • under direkt färd till och från verksamhet enligt ovan.

Om träning/tävling anordnas på annan ort än hemorten (även utomlands) gäller försäkringen också under resor och vistelse i samband med sådan resa.

Samlad information finns på Folksams hemsida.

Anmäl skada så här 

Viktig nyhet för i år (2018) är att det blir enklare att anmäla en skada. Den som har råkat ut för ett olycksfall ringer själv (alternativt målsman) till Folksam på 0771-950 950 och anmäler olycksfallsskadan alternativt gör en skadeanmälan via folksam.se/ridsport.

 Skador före den 1 januari 2017

Har du ett pågående skadeärende eller vill anmäla en skada som har inträffat före den 1 januari 2017 kontaktar du Länsförsäkringar eller din förening.

De regler som finns i stallet har kommit till på grund av att hästen har det beteende den har. Den är ett flyktdjur, och blir den rädd försöker den springa från faran. Därför är det viktigt att inte utsätta sig för situationer där det kan hända en olycka och hästen blir rädd och försöker fly. Hästar som kommer för nära varandra kan också bli arga på varandra och sparkas. Därför är det bra att i möjligaste mån undvika situationer där hästar måste passera nära varandra i stallet. Det är t.ex. därför vi försöker göra i ordning hästarna i boxen istället för på stallgången.

Allt handlar om att förebygga att olyckor sker. Genom att umgås mycket med hästar och lära sig mer om dem kan man bli duktig på att se vad som är på väg att hända innan det händer, och därmed undvika olyckor. Men även de bästa och mest hästvana människor bör använda sig av dessa regler i stallet, eftersom man aldrig kan se in i framtiden. Man kan aldrig veta exakt vad som kommer hända, och vad hästen kommer att reagera på.

Olyckor händer när man brister i uppmärksamhet och när man frångår de regler som finns för hästhantering. Därför vill vi att du läser igenom nedanstående regler och försöker efterleva dem i stallet. Läs gärna även broschyren Säker med häst från Svenska Ridsportförbundet.

  • Vi rekommenderar att använda hjälm i stallet. Det är dessutom obligatoriskt för alla under 15 år. Denna regel har kommit till därför att det händer att hästar sparkas och träffar det olyckligt så kan det gå illa.
  • Använd ordentliga skor i stallet. Skor av ballerina-typ eller med öppen tå är mycket olämpliga i stallet av den enkla anledningen att de inte skyddar foten alls om hästen skulle råka trampa på dig.
  • Hästen ska i första hand göras i ordning i boxen, om inget annat står på boxdörren. Denna regel är till för att vi vill ha bort hästarna från stallgången. Genom att man inte behöver passera förbi hästar i stallgången så minskar risken att bli sparkad eller biten. Man behöver heller inte passera varandra med två hästar i stallgången, vilket är en stor olycksrisk om hästarna blir rädda, fastnar eller blir arga på varandra.
  • Stå på huk eller böj dig ner när du ska sköta ben och hovar. Sitter du på knä kan du inte flytta dig undan fort nog om hästen skulle bli rädd och hoppa till.
  • Stå vid sidan och nära hästen när du sköter bakdel och svans. Stå aldrig bakom hästen. Inte heller när du pratar med den som sköter hästen. Står du nära hästen får den inte tillräckligt med kraft i en eventuell spark för att skada dig. Störst kraft har sparken ca en meter bakom hästen. Stå därför inte i detta område.
  • Använd alltid grimskaft när du leder hästen. Går du med hästen i bara grimma och den rycker till riskerar du inte bara att tappa hästen utan också att bli av med några fingrar. Använd gärna handskar när du leder hästen. Då slipper du brännskador i händerna från grimskaftet om hästen skulle försöka dra ifrån dig.
  • Hästen får under inga omständigheter stå lös i stallgången. Om du måste gå iväg från hästen, ställ in den i boxen igen och bind upp tyglarna i käkremmen så att den inte trampar på dem. Eller be någon om hjälp att hålla. Blir hästen rädd när den är lös kan den ställa till med mycket skada både för sig själv, människor som kommer i vägen och på stallinredningen innan man får fast den igen.
  • Var uppmärksam på hästen när du håller på med den. Hästar är flyktdjur och reagerar blixtsnabbt om de blir skrämda. Har du uppmärksamheten på något annat, som en mobiltelefon eller någon annan person, så kanske du inte hinner undan om du skulle råka komma ivägen.
  • Håll ordning i stallet och lägg tillbaka borstar o.dyl. i lådan och häng grimman på boxdörren. Detsamma gäller verktyg som sopkvastar och grepar. Hästar som fastnar i grejor eller råkar välta en grep som står uppställd i stallgången kan bli rädda och olyckan är då lätt framme. Använd aldrig skottkärran som spärr i boxdörren när du mockar. Många hästar har skadat sig när de försökt hoppa över skottkärran. Ta istället ut hästen och bind upp den i stallgången medan du mockar färdigt.
  • Led in hästen i boxen och vänd den med huvudet mot dörren innan du släpper den. Gå själv först in i boxen, låt inte hästen springa förbi dig i boxdörren. Annars riskerar du att bli klämd mellan häst och boxvägg.
  • Uppträd lugnt i stallet. Tänk på att stallet är hästarnas hem och deras viloplats när de inte arbetar. Skrik och stoj får man hålla på med utanför stallet. Gå i stallet, spring inte.
  • Ge hästen godis i krubban istället för i handen. Då riskerar du inte att hästen misstar dina fingrar för godis. Tänk på att många vill ge hästarna godis och precis som du får de ont i magen om de äter för mycket, särskilt äpple. Det räcker med en bit. Kom ihåg att en klapp eller en smekning och ett uppskattande ord också är belöning för hästen. Hästar är känsliga djur, och de uppskattar en mjuk klapp mer än en hård.
  • Barnvagnar är olämpliga i stallet av den anledningen att barnet sitter/ligger precis i lagom höjd för en spark. De kan också skrämma hästen.

Det är viktigt att häst och ryttare passar väl ihop (proportionerligt). Detta gäller både ponny och häst. Forskning från England har visat att en häst kan bära 15% av sin kroppsvikt utan för stor skaderisk.

Vi tillämpar därför följande regler vid tilldelning av ponny/häst på våra lektioner.

  • A-ponny – ca 30 kg, 150 cm
  • B-ponny – ca 45 kg, 160 cm
  • C-ponny – ca 55 kg, 165 cm
  • D-ponny – ca 65 kg, 170 cm
  • Storhäst – max 100 kg

Ibland kan en större ryttare rida en mindre häst för att hästen behöver utbildas. Detta sker då under en begränsad tid.

Har du frågor på detta så diskutera det med din instruktör.

Hundförbud gäller i lektionsstallarna vardagar efter kl 15.00 och lördagar/söndagar efter kl 09.00.

Anledningen är att under dessa tider förekommer många förberedelser och aktiviteter med hästar, barn/ungdomar och vuxna lektionsryttare runt om i lektionsstallarna (se figuren nedan).

Alla övriga tider och platser gäller alltid koppeltvång och uppsikt inom MCR:s områden. Ägaren ansvarar för sin hund.

Ryttarens utrustning är mycket viktig ur säkerhetsaspekt. Därför har MCR ställt upp några riktlinjer som gäller för ryttare som rider på MCRs område.

  • Alla ryttare skall alltid ha hjälm på vid all ridning!
  • Ridväst är obligatoriskt för alla ryttare under 12 år. Ridväst är också obligatoriskt för alla under 18 år vid hoppning samt vid all uteridning.
  • Skor/stövlar ska ha klack för att undvika att foten åker igenom stigbygeln.
  • Ryttaren bör ha lämpliga kläder som sitter tajt runt kroppen så att de inte kan haka fast i något. Huvtröjor bör undvikas.
  • Handskar bör användas vid all ledning av häst för att undvika brännskador i händerna om hästen sliter sig.
  • Rejäla skor ska användas vid all kontakt med häst, för att undvika trampskador. Ballerinaskor och liknande är mycket olämpliga.

Vi ser dessa riktlinjer som en del av vårt säkerhetsarbete, och därför finns hjälmar, skor och säkerhetsvästar till utlåning på stallet.

Föräldrar

Tänk på att även du som förälder kan komma i vägen för en tung hov, så välj rejäla skor när du ska följa med ditt barn i stallet. Gympaskor, kängor och liknande går bra, högklackat och sandaler är olämpligt. Tar du med mindre syskon till stallet för att titta på, så tänk på att även de behöver hjälm på huvudet och bra skor.

 

Föräldrar behöver inte vara hästkunniga för att ett barn ska kunna börja på ridskola, men små barn och nybörjare behöver en hel del hjälp. På MCR har vi en stallvärd i stallet när barnen förbereder sig och sin ponny för sina lektioner, men tiden är knapp och upp till 10 barn kan behöva hjälp samtidigt. Det mesta behöver därför barnet och den vuxna klara tillsammans:

  • Borsta hästen (särskilt viktigt där sadeln ska ligga så att grus och stöv inte skaver)
  • Kratsa hovarna
  • Sadla
  • Tränsa

Om man vill fördjupa sig i hästens skötsel finns bra texter på Ridsportförbundets hemsida.

Som förälder underlättar det om du är i närheten och påminner om de säkerhetsregler som finns och stöttar med tunga lyft och svåra moment som sadling och tränsning, ha därför bra skor. Målsättningen är naturligtvis att barnen ska lära sig att sköta om sin ponny själv, men det är oftast först i 10-årsåldern som de har tillräcklig styrka och erfarenhet för att klara allt.

Under lektionerna behöver en förälder leda små barn (obligatoriskt under Prova på-ridning) till dess att instruktören bedömer att barnet klarar sig själv. För föräldrar på läktaren är det viktigt att försöka låta ridläraren sköta instruktionerna till eleverna. Om kommentarer och tips kommer även från läktaren blir det svårt för barnen att fokusera. Vi vill också påminna om att det ska vara lugnt på läktaren för att inte skrämma hästarna. Att hoppa över sargen för att snabbt komma till ett avramlat barn är under alla omständigheter förbjudet. Risken att flera hästar skräms och ytterligare barn ramlar av är mycket stor.

 

 

Några av våra mest erfarna ungdomar är stallvärdar som ett led i sin ridskoleutbildning inom MCR. Ni ser dem tydligt med deras gula västar märkta ”Stallvärd”. Lyssna på våra stallvärdar och kom ihåg att de både känner våra hästar och rutiner väl. Har ni generella önskemål eller frågor om ert barns utbildning hos oss, ber vi er framföra dem till instruktörerna eller ledningen inom ridskolan.

 

Den vilda, ursprungliga hästen var beroende av sin uppmärksamhet, storlek och snabbhet för att överleva. Den levde, och lever fortfarande, socialt i flockar på grässlätter runt om i världen, bl.a. New Forrest i England och de stora slätterna i USA.

Den tama hästen hålls ofta socialt isolerad, vi sätter den i sin egen box, låter den gå i egen hage osv. Aveln bestäms av oss, fölen avvänjs vid en tidig ålder, och den får ofta en diet med relativt lågt fiberinnehåll, jämfört med vilda hästar. Detta innebär att vi människor har ett stort ansvar att se till att våra hästar har det så bra som möjligt och att de kan utföra sina naturliga beteenden så långt som är möjligt. Många beteendeproblem som tama hästar uppvisar beror på en frustration att de inte kan utföra normala beteenden, och problemen kan ofta förbättras genom att vi visar större förståelse för hästens natur.

I världen idag finns ca 62 miljoner hästar, fördelade på 682 raser. Inte bara utseendet skiljer olika raser åt, utan det finns även skillnader i beteende, inlärningsförmåga och risk för beteendeproblem som krubb-bitning, vävning och vandring.

Så vad gör hästen hela dagen? Vad är normalt beteende för en häst?

Vilda hästar använder det mesta av sin tid till att äta, samtidigt som de rör sig långsamt framåt över betet. I naturen tar hästen ca 30 000 tuggor per dag, och tuggar ca 60 000 ggr. Om man fodrar hästen med kraftfoder, innebär det att man begränsar hästens naturliga tuggbehov, och detta kan leda till att hästens beteende och matsmältning påverkas negativt.

Hästen har inte bara en medfödd vilja att tugga, utan hästens saliv utsöndras bara när hästen tuggar. Hästen producerar ca 5–7 liter saliv per dag, och saliven innehåller mineraler som påverkar matsmältningen, bl.a. genom att påverka hur surt det är i magen och de goda bakterier som lever i magen. Det innebär att om hästen inte får tugga ordentligt varje dag så kan hästen få kolik eller beteendeproblem som krubb-bitning.

Den vilda hästen tar minst 10 000 steg per dag, under tiden den vandrar runt och söker föda. När vi stallar in våra hästar så begränsas denna aktivitet markant. Detta kan leda till beteendeproblem och även matsmältningsproblem. Hur mycket hästen rör på sig skiljer mellan olika hästar. Om man har koll på hur mycket ens häst normalt rör sig så kan en förändring tyda på att något är fel. Alltså, om man har en häst som normalt sett rör sig lite i sin box, och som plötsligt börjar röra sig mycket mer, så indikerar det att något kan vara fel. Den kan vara stressad, ha kolik eller något annat hälsoproblem.

Föda

Vilda hästar äter gräs, gräsliknande arter, buskar, blad, stjälkar, bark och rötter. Vad som äts beror främst på tillgång och miljö. T.ex. äter New Forrest ponnyn gräs på sommaren, medan de flyttar in i buskage och bland träd på vintern för att söka skydd mot vädret. Då anpassar de sin diet till detta och äter mer blad och buskar. Eftersom de kan anpassa sin diet till miljön på detta sätt, så gör det att de kan se till att tillgången på föda alltid är tillräcklig, vilket är viktigt för hästens matsmältning.

Hästar kan också lära sig att undvika mat som gör dem sjuka direkt. Detta beteende är ännu starkare när maten är ny för hästen, alltså något den inte ätit tidigare. Detta kan så klart ställa till problem för uppstallade hästar, t.ex. när de kommer till ett nytt ställe, med nytt foder som smakar annorlunda, eller vatten som smakar annorlunda. Det är därför många hästar inte dricker när de är iväg på tävling, vattnet smakar helt enkelt annorlunda än de är vana vid.

Gräs och andra växtdelar är ju betydligt proteinfattigare än t.ex. kött, och för att få i sig tillräckligt med protein måste hästen kompensera genom att äta en stor mängd och maten passerar relativt snabbt genom matsmältningssystemet. Hästen äter alltså under en stor del av dagen. Fria hästar tillbringar 13–18 timmar per dag med att äta och söka föda. Dessa timmar är utspridda under hela dygnet. Naturliga pauser i ätandet är relativt korta och under pauserna utför hästen andra beteende som är viktiga för den, t.ex. socialt beteende, kliande, rullande osv. Hästar fastar i stort sett aldrig frivilligt mer än 4 timmar i sträck, även om de ibland tar längre pauser för att hitta skydd för väder och vind eller bitande flygfän.

Studier har visat att uppstallade hästar äter ca 17 ggr per dag. Hästens anatomi och funktionen hos matsmältningsorganen är anpassade efter den här ”lite-och-ofta” strategin. Magsäcken är liten och har begränsad kapacitet. Maten rör sig hela tiden genom mage och tarm. Ett exempel på anpassning till denna ”lite-och-ofta” strategi är att hästen saknar gallblåsa. Galla är ett ämne som utsöndras i tarmen på alla däggdjur och som hjälper till med nedbrytningen av fett i maten. Människan har en gallblåsa som lagrar galla, som sedan släpps ut i tarmen när vi har ätit. Men hästen äter så ofta att det inte finns behov av att samla upp gallan utan den utsöndras direkt i tarmen hela tiden, och hästen saknar därför gallblåsa. Hästen har också en betydligt större tjocktarm än vi människor. Det är också en anpassning till att födan består av gräs och växter. För att kunna bryta ner växter använder sig hästen av bakterier i sin tjocktarm som hjälper till med nedbrytningen. Hästen kan sedan ta upp näringen från tarmen. Människan äter en blandad diet och har inte behov av att kunna bryta ner lika mycket grova växtdelar som hästen, och har därför en mindre tjocktarm.

På grund av allt detta är det viktigt att vi människor tillgodoser hästens behov av att äta och tugga och anpassar våra utfodringar efter detta. Alltså, lite och ofta är det bästa för hästen. Självklart måste individens behov tillgodoses, en del hästar behöver mycket kraftfoder för att kunna prestera på topp (t.ex. galopphästar), medan andra måste få sitt foderintag begränsat för att inte få fång. Men generellt är det så att dagens tama hästar får för lite grovfoder och för mycket kraftfoder, för att det ska vara optimalt för deras matsmältning.

Socialt beteende

Hästar i frihet lever i tätt tillsammans i sociala grupper. Hästen är ju ett bytesdjur, och de använder flocken som skydd för rovdjur. Det är säkrare med många ögon som kan spana efter faror o.s.v. Därför är det naturligt för dem att vara sociala och gå tillsammans. Vi människor separerar ofta hästarna från varandra, genom att stalla upp dem i varsin box och släppa dem i varsin hage. Detta gör att när hästarna väl får gå tillsammans så kan de sparkas och bitas för att gruppen blir ostabil. En grupp hästar som fått gå länge tillsammans bråkar sällan fysiskt, de visar varandra med mindre tecken när någon gjort nåt fel, t.ex. genom att lägga öronen bakåt, eller vända rumpan till. En annan orsak till oro i flocken kan vara att tillgången på mat är begränsad, eller att den tillgängliga marken är för liten. Då kommer det alltid att finnas små orosmoment i flocken även om de gått tillsammans länge.

Hästar använder sig av olika sociala beteende för att stärka banden mellan sig. T.ex. putsar man varandra, vilar tillsammans och hjälper varandra med att vifta bort flugor. Det är vanligast att hästar får band till 1–2 andra individer och de håller sedan ihop. Detta kan så klart leda till problem när man av olika anledningar måste separera vännerna från varandra.

I en blandad grupp med valacker och ston är det vanligt att stona blir kompisar med andra ston och valacker med andra valacker. Det är dock viktigt att komma ihåg att det inte finns någon anledning att separera valacker från ston. Anledningen till bråk i alla flockar (utom när det handlar om hingstar) är begränsade resurser, alltså för lite mat, eller för lite plats. Finns det tillräckligt för alla så är det väldigt ovanligt med bråk.

Sammanfattning och fortsatt läsning

Det vi valt att ta upp här handlar om hästens ätbeteende och hästars sociala beteende, och anledningen till att vi tar upp just detta är att dessa beteende direkt kan kopplas till säkerheten i stallet och hanteringen av hästar. Genom att lära sig mer om hästars normala beteende blir man bättre på att förutse situationer där olyckor kan ske, och kan på så vis undvika dem. T.ex. ska man aldrig gå in i en hage med hästar och ha mat eller godis med dig. Eftersom resursen är begränsad (du har bara en eller några få morötter och kan inte ge alla samtidigt) finns det stor risk för bråk och du kan komma i kläm. Du har också lärt dig hur viktigt det är för hästen att få tugga och äta och att den blir stressad och till och med kan bli sjuk om den inte får det. Stressade hästar innebär alltid en högre olycksrisk.

Det finns givetvis massor mer att lära om hästars beteende och är man intresserad rekommenderar jag att läsa Monty Roberts – Mannen som lyssnar till hästar. Fakta i den här texten kommer främst från The ethology of domestic animals av Per Jensen, men även Unghästen av Reiner Klimke och Hästhållning i praktiken av Mats Mellberg. Det finns också mer information för den som är intresserad på Svenska Ridsportförbundets hemsida: www.ridsport.se/hastkunskap.

I enlighet med Arbetsmiljölagen bedrivs systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM, på MCR. Arbetet har dokumenterats i vår Arbetsmiljöhandbok. Till vår hjälp har vi även checklistor för att identifiera de viktigaste arbetsmiljöfrågorna och för att genomföra skyddsronder.

logo AMV

Kamratskap

För att förtydliga vår nolltolerans kring mobbing och kränkningar har vi formulerat följande antikränkningspolicy:

”Malmö Civila Ryttareförening accepterar inga kränkningar, varken fysiska, verbala eller psykiska.

Om någon utsätts för kränkning så måste detta rapporteras till någon utav våra ledare, så att detta kan utredas och åtgärdas.

När det gäller ungdom under 18 år kommer vi alltid att ta kontakt med målsman.”Styrelsen

Vi har också formulerat regler för hur vi uttrycker oss på sociala medier:

  • Tänk först – skriv sen!
  • Det är bra att ge komplimanger, trösta, stötta, berömma och säga positiva saker på ett ärligt sätt.
  • Det du skriver eller kommenterar ska du kunna säga direkt till personen du skriver till.
  • Fråga alltid innan du lägger upp en bild på någon annan.
  • Ge inte hård kritik eller taskiga kommentarer.
  • Snacka inte skit om andra.
  • Det du skriver på internet finns alltid kvar.